Livsmedelsindustrin alltmer i fokus

Livsmedel är den fjärde största industrin i Sverige

Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största industri, mätt efter både produktionsvärde och sysselsättning. Med ett produktionsvärde på cirka 170 miljarder kronor och cirka 56 000 sysselsatta utgör livsmedelsindustrin närmare en tiondel av den svenska industrin (2008).

Livsmedelsindustrin finns i hela landet med cirka 3000 företag. Omkring 140 företag har fler än 50 anställda, varav ett drygt 20-tal kan karaktäriseras som storföretag med fler än 500 anställda. Närmare hälften av alla medarbetare inom livsmedelsindustrin arbetar på det relativt få företag som har fler än 500 anställda, medan småföretagen, med upp till 20 anställda, svarar för 15 procent av sysselsättningen.

EU gav nya marknadsförutsättningar

Livsmedelsindustrin var fram till det svenska EU-medlemskapet till stora delar en hemmamarknadsindustri, skyddad från internationell konkurrens genom tullar och införselavgifter. Samtidigt möttes den svenska livsmedelsindustrin av motsvarande tullar och införselavgifter vid export till andra länder.

EU-medlemskapet 1995 innebar att livsmedelsindustrin från en dag till en annan fick tillgång till nya marknader, samtidigt som det innebar en ökad konkurrens på hemmamarknaden.

Förädlade livsmedel ökar mest

Glädjande nog har den svenska livsmedelsindustrin klarat sig långt över förväntan i sin nya miljö. 1994 uppgick livsmedelsexporten till 10 miljarder kronor, och 2009 motsvarade den 50 miljarder kronor.

Den svenska exporten av jordbruksvaror och icke beredd fisk och skaldjur uppgår till cirka 15 miljarder kronor årligen. Exporten av fisk ökar, medan exporten av jordbruksråvaror varierat över åren. Jordbruksexporten påverkas bland annat av väder, skördeutfall och internationell prisutveckling. Men även för jordbruket har livsmedelsindustrins export stor betydelse. Livsmedelsindustrin köper in och förädlar cirka 70 procent av jordbrukets produkter. En ökad export av förädlade livsmedel ger därmed en ökad avsättning också för svenska jordbruksvaror.

Bredden i exportutbudet imponerar

Förädlade livsmedel står för två tredjedelar av den svenska exporten. Det är också här vi har de största komparativa fördelarna med möjligheter till exporttillväxt. Cirka 70 procent av exporten av förädlade livsmedel går till EU.

Drycker har varit mycket framgångsrika exportprodukter under senare år. 2008 uppgick exportvärdet för dessa produkter till 6,8 miljarder kronor. Vodka är den enskilt största exportprodukten med ett exportvärde på 4,8 miljarder kronor. Vodkaexporten är dock känslig för dollarkursens utveckling, eftersom det enskilt största mottagarlandet är USA. Exporten av bageriprodukter, knäckebröd, skorpor, pizzor, pajer, tårtor med mera, uppgick till 3,6 miljarder kronor. Choklad och sockerkonfektyr samt kaffe, som är den tredje största exportproduktgruppen, uppgick till 3,5 miljarder kronor. Andra framgångsrika exportprodukter är mejeriprodukter 2,9 miljarder, samt en stor grupp blandade exportprodukter t.ex. såser, soppor, buljonger, välling, margarin med flera produkter med ett sammanlagt exportvärde på 4,2 miljarder kronor.

Mexikansk mat och svenska pytter populära

Trenden mot mer förädlade produkter fortsätter vilket gynnar den svenska livsmedelsindustrin. Konsumenternas ändrade konsumtionsmönster avspeglas bland annat i ökad exportförsäljning av djupfrysta produkter,

Nya konsumtionsmönster har också gett nya exportprodukter och nya exportkanaler. Mexikansk mat är en stor svensk nischprodukt på exportmarknaden. Samma koncept med alla ingredienser för asiatiska matkulturer är på stark exporttillväxt. En framgångsrik variant på samma tema är "svenska pytter" i form av olika grönsaksmixer från olika matkulturer.

Källor: Exportrådet och Livsmedelsföretagen