Den asiatiska valutaorons inverkan på den kinesiska ekonomin

Den rådande valutaoron i Asien har i det korta perspektivet inte tillnärmelsevis haft så stor inverkan på Kinas ekonomi som på andra asiatiska ekonomier, skriver Sveriges ambassad i Peking. På sikt är det dock oundvikligt att den kinesiska ekonomin försvagas av det inträffade. Främst kommer inflödet av utländska investeringar och den kinesiska exporten att drabbas. Skeendet har också i högre grad riktat uppmärksamheten mot de gigantiska problemen i den kinesiska banksektorn, även om den kinesiska ekonomins slutenhet, främst beroende på avsaknaden av konvertibel valuta och den låga andelen kortfristig utlands- upplåning, gör att den akuta krisen i andra asiatiska länders banksetorer inte spridit sig till Kina. Sammantaget kommer krisen att innebära minskad tillväxttakt i Kina, men de flesta bedömare menar att minskningen även om den blir mätbar inte blir så dramatisk. Kina kan komma att hamna på en tillväxttakt mellan 7,5-8,5% istället för 8-10% de närmaste åren. Svenska företag har inte noterat några märk-bara förändringar i efterfrågan på den kinesiska marknaden. Valutan svagare på sikt, full konvertibilitet dröjer Den kinesiska renminbin är endast konvertibel för transaktioner som faller under bytes-balansen. Överskottet i både bytes- och kapitalbalanserna tack vare stark export och stora inflöden av direktinvesteringar de senaste åren har bidragit till att Kina byggt upp en rekordstor valutareserv vilken för närvarande ligger på ca 134 miljarder USD. De kinesiska myndigheterna har hård kontroll på valutaflödena och endast vissa större företag tillåts fritt använda upp till 15 % av sina tillgångar i utländsk valuta, övrig valuta måste växlas in mot RMB hos centralbanken Den starka exporten och inflödet av investeringar medför därför ett fortsatt apprecieringstryck på RMB. Tredje veckan i november nådde den sin starkaste notering mot den amerikanska dollarn på tre år, 8,2805. I den asiatiska pressen har förekommit resonemang om att Kinas devalvering den 1 januari 1994, då man slopade den "officiella" valutakursen på 5,70 RMB/USD och lät valu-tan få en enhetlig kurs, nämligen den marknadssatta kurs på 8,70 RMB/USD som förekom på de s k "swap market centerns", skulle vara en starkt bidragande orsak till dagens asiatiska valutaturbulens genom att den slog undan benen för andra asiatiska länders export. Sommarens och höstens kurskorrigeringar skulle därmed vara ett återtagande av den konkurrenskraft som förlorats till Kina sedan 1994. Därför skulle också Kina vara starkt benäget att inom kort devalvera på nytt. Det är inte särskilt sannolikt att centralbanken låter RMB deprecieras nämnvärt under den närmsta tiden. Apprecieringstrycket är alltjämt starkt och en devalvering skulle i dagsläget medföra tveksamma "fördelar" eftersom det i så fall ännu starkare underliggande apprecieringstrycket åter skulle leda till ett ökat inflöde av USD, varvid centralbanken skulle tvingas växla in än mer valuta, fast till en ofördelaktigare kurs. Dessutom är frågan känslig med tanke på handelsrelationen till USA. En devalvering skulle också riskera att underminera Hongkongdollarns peg till den amerikanska dollarn, vilket Kina sannolikt inte vill bidra till. Om och när handelsöverskottet minskar och investeringsflödena avtar, vilket skulle leda till ett avtagande apprecieringstryck, skulle det däremot finnas ett mer naturligt utrymme för centralbanken att låta RMB deprecieras något. Frågan är när detta skulle kunna ske. Det kan finnas utrymme för en viss depreciering under 1998, till och med under första halvåret 1998. Ingen av de bedömare ambassaden varit i kontakt med tror dock att RMB skulle sjunka mer än till 8,50-7,80 RMB/USD- i så fall. Vad gäller konvertibiliteten blir bedömningen otvetydigt att Kina nu låter RMB:s fulla kovertibilitet dröja, och att krisen i Sydostasien är en bidragande orsak till detta. Sveriges ambassad, Peking (Karin Linder)