MARKNADSÖVERSIKT FRÅN EXPORTRÅDET DECEMBER 2007

Världsekonomin

Tredje kvartalet innebar ett extra lyft i världsekonomin. Det kan tyckas märkligt när man på många håll samtidigt oroade sig för utvecklingen på de finansiella marknaderna. Av de sex stora i-landsekonomierna var det endast Storbritannien som uppvisade lägre tillväxt än föregående kvartal. USAs ekonomi rusade upp i en tillväxt av 5 % i årstakt. Japan förbättrades, och de tre stora Eurolandsekonomierna växte också snabbare. De s.k. BRIC-länderna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina uppvisade samtidigt alla mycket starka tillväxttal. Det är inte förvånande att oljepriserna gått i höjden sedan dess.

Bakom det starka utfallet i USA låg dels ett exportlyft, dels starka investeringar i såväl utrustning som icke-bostadsrelaterat byggande. Däremot fortsatte bostadsbyggandet att rasa och det är utvecklingen för bygg- och fastighetsmarknaden som får många i USA att frukta en recession. De närmaste kvartalen kommer också att bli betydligt svagare. Den anpassning av volymerna i bostadsbyggandet som är på gång kommer att ta tid. Vi räknar med att 2008 blir ett svagt år för den amerikanska ekonomin. De effekter som den spräckta bubblan fått för finansmarknaden ger också effekter överallt i den utvecklade världen, eftersom marknaderna är integrerade med varandra. Även i Europa har det utvecklats fastighetsbubblor och avvecklingen av bubblorna i Storbritannien och Spanien riskerar att bli kännbara för de ekonomierna. Hushållen har däremot inte skuldsatt sig på ett sådant sätt som i USA.

Vi konstaterar att förtroendet hos såväl hushåll som företag backar såväl i Västeuropa som i Japan och inte bara i USA. Federal Reserve har snabbt sänkt styrräntan med 100 punkter och ECB har stoppat sina höjningar. Bank of England har sänkt 25 punkter. Centralbankerna har agerat tämligen beslutsamt, men det är en svår balansgång, eftersom inflationen samtidigt är på väg upp. Den ökade inflationen beror främst på importerade prisökningar på olja och livsmedel. Det är den starka utvecklingen för tillväxtekonomierna som satt fart på råvarupriserna. I de västeuropeiska ekonomier som haft en starkare utveckling än genomsnittet har också lönerna ökat väl mycket. Det gäller bland annat i de nordiska länderna.

Kina kommer att få det starkaste året i den här cykeln med en tillväxt på över 11 % 2007. Indien har 9 % tillväxt. I övriga Stillahavsasien blir 2007 ett starkt år och det finns få nedgångstendenser. Vi räknar med att tillväxten i Sydamerika blir över 6 % 2007, det är mycket med sydamerikanska mått mätt. Mellanöstern uppvisar mycket stark aktivitet, baserat på stora oljeintäkter. Afrika har ett av sina bästa år någonsin. Central- och Östeuropa är samtidigt det marknadsområde dit våra exportutsikter ökar allra snabbast. Dessvärre finns det en del obalanser som kan få negativa effekter. Baltikums tre ekonomier har invecklat sig en situation som påminner om Sveriges före 1992 års kris. För 2007 hamnar tillväxten i de tre länderna på 7-11 %, men det finns en stor risk att det blir en hårdlandning från de nivåerna. Även i andra ekonomier i Central- och Östeuropa har vi fått en situation med alltför snabba löneökningar, om än inte lika uppdrivet.

Vi anser att risken för en recession eller kraftigare försvagning i världsekonomin inte är överhängande. USA kan få något negativt kvartal, men det finns underliggande styrkor som gör att vi inte ser recessionsalternativet som det mest troliga för den amerikanska ekonomin. Vi räknar med svagare tillväxt såväl i USA, Västeuropa som i Japan under en stor del av 2008. Centralbankernas stimulanspolitik  kommer förmodligen att ge resultat. 2009 bör vi kunna få se något bättre tillväxt.

Vi har ofta påpekat att det finns allvarliga obalanser i Kina och att den kinesiska utvecklingsmodellen som bygger på billiga krediter till statsföretagen och de som har access till den politiska ledningen inte är en hållbar modell. Vi ser dock ingen överhängande risk för att Kina skulle vika just nu. En svagare amerikansk efterfrågan får negativa återverkningar på Kina, men man bör kunna kompensera det med export till Europa och andra regioner. Vi ser heller inte någon överhängande risk för kriser bland emerging markets. Flertalet av dem har bytesbalansöverskott. Utanför Asien är det stora flertalet av dem främst råvaruexportörer. Utvecklingen på energi- och metallmarknaderna är inte hållbara, priserna ska ner, men det kan ta flera år innan en utbudsanpassning slår igenom. Inom vår prognoshorisont som är tom 2009 ser vi inga stora risker i emerging markets utom de vi nämnt i Central- och Östeuropa. Men vi talar samtidigt om länder där mycket kan skifta tämligen snabbt.

Vårt basscenario räknar med lägre tillväxt i världsekonomin under såväl 2008 som 2009 jämfört med 2007.

Prognos, december 2007

Risken för en sämre utveckling är inte obetydlig. Blir nedgången i USA långvarig är det frågan om den övriga världen kan stå emot. Det finns också risk för att centralbankerna stimulerar för mycket, ungefär som skedde 1999 och att vi får en överhettning och högre inflation, som i sin tur följs av kraftigare åtstramningar. Dollarn har försvagats en hel del under det senaste halvåret. Förmodligen har inte dollarn nått botten mot euron ännu. Fundamentalt är amerikansk industri konkurrenskraftig på de här dollarnivåerna och när väl slutet på svackan kan skönjas bör dollarn påbörja en ny cykel med förstärkning gentemot euron.

Svensk export

Enligt nationalräkenskaperna ökade exporten av varor och tjänster med 5,4 % i volym över de tre första kvartalen. Vi räknar med att utfallet för hela 2007 blir kring den nivån. Men i själva verket har 2007 varit ett betydligt sämre exportår än vad de siffrorna avslöjar eftersom överhänget från 2006 lyfter 2007 års tillväxtsiffror. 2006 ökade exporten av varor och tjänster med nära 9 % i volym. Tredje kvartalet expanderade exporten med bara 1,3 % i årstakt. För 2008 räknar vi med att svensk export fortsätter att tappa marknadsandelar och vår prognos ligger på 4 % volymtillväxt. Därmed reviderar vi ned vår prognos från i september med en procentenhet. För 2009 lyder också prognosen på 4 % exporttillväxt.

Obs! Prognoserna per region avser i första hand marknadstillväxten. Marknadstillväxten avser alltså ökningen av importefterfrågan, viktat med svensk export till respektive land.

*) Import viktat med respektive lands andel i svensk export