Mauro Gozzo 2007-09-05
Världsekonomin
Första halvåret var fortsatt starkt för världsekonomin. USA:s ekonomi som sedan andra kvartalet 2006 är inne i en svacka noterade i år ett betydligt starkare andra kvartal än det mycket svaga första kvartalet. För de tre EMU-ekonomierna Tyskland, Frankrike och Italien var det precis tvärtom. BNP-tillväxten i dessa tre föll betänkligt till mellan 0,5 och 1,5 procent i årstakt. Storbritannien avvek och uppvisade ett starkt andra kvartal med 3,3 % tillväxt i årstakt. Vi tror dock inte att de svaga siffrorna i EMU är något trendbrott. I Japan föll också tillväxten tillbaka betänkligt, men man brukar ofta ha skakig statistik. I Kina där man en tid försökt strama åt ekonomin för att förhindra överhettning ser 2007 ut att bli det starkaste året i den här cykeln med en tillväxt på över 11 %. I övriga Stillahavsasien blev överlag det andra kvartalet starkare än det första. Sydkorea toppade med en tillväxt på över 7 % i årstakt. Indien fortsätter att utvecklas mycket väl och ekonomin har etablerat sig på en tillväxtnivå kring 9 %, även om den nivån förmodligen inte är hållbar.
På närmare håll ligger våra nordiska grannländer på toppen av konjunkturen och Danmark har redan vänt ned. Övriga Västeuropa har i allmänhet bättre fart än de stora EMU-länderna. Central- och Östeuropas ekonomier fortsätter att utvecklas starkt men på flera håll har stora obalanser uppstått. Estland, Lettland och Ungern brottas med att stabilisera sina ekonomier. På andra håll utgör den snabba löneutvecklingen ett hot. Råvaruexporterande ekonomier upplever stigande exportintäkter som spridit sig till den inhemska efterfrågan. Mellanöstern, Latinamerika och Afrika har god fart i ett flertal av sina ekonomier.
Ökad tillgång till krediter har varit en viktig stimulans under senare år såväl i västvärlden som på annat håll och stora grupper som tidigare varit utestängda har för första gången kunnat ta del av det finansmarknaden kan erbjuda. I USA har en fastighetsbubbla spruckit, marknaden för subprime loans som riktar sig till inkomstsvaga hushåll. Det har inlett en kreditåtstramning där finansmarknaden ser över sina lånepositioner. Främst har marknaden för private equity drabbats. Det betyder att det kommer att bli svårare att genomföra förvärv och utköp från börserna. En credit crunch kan få fatala effekter för den reala ekonomin när den sprider sig. Centralbankerna har varit med på galoppen och sett till att marknaden förses med likviditet. Federal Reserve lär inom kort påbörja räntesänkningar i USA och man kan räkna med att ECB inte kommer att höja i den takt som verkade troligt för ett tag sedan. Genom ytterligare penningstimulanser bör oron på finansmarknaderna gå över, men det tar alltid tid innan räntesänkningar får effekter. Vi räknar med att dämpningen i världsekonomin sprider sig och att svackan i USA förmodligen består ytterligare en tid. I vårt basscenario har vi reviderat ned tillväxten för framför allt Nordamerika. Nya vikter för Stillahavsasien (Kina får ökad vikt) ger högre siffror där. Det är första gången vi har med 2009 i prognoserna. I och med att vi utgår från att tillväxten går in i ett lugnare skede under andra halvåret 2007 och första halvåret 2008 finns det goda förutsättningar för att aktiviteten därefter kan bli god till och med 2009. Givetvis är alla prognoser ytterst osäkra med den tidshorisonten.
Prognos, september 2007
2007
2008
2009
Västeuropa
2.6
2.3
2.4
Nordamerika
1.9
3.2
Stillahavsasien
5.5
5
4.5
Vi anser samtidigt att risken för en konjunkturnedgång under prognosperioden 2007-2009 finns och inte är obetydlig. Vi har bubblor på en rad fastighetsmarknader, även om priserna i allmänhet inte är extrema. Den finansiella oron kan sprida sig till tillväxt-marknaderna. Man bör vara observant när det gäller länder med stora bytesbalans-underskott! Dock är de finansiella musklerna i många tillväxtländer betydligt bättre än på länge. Inflationen utgör ett latent hot på många håll och kan tvinga fram nya åtstramningar. Lägre räntor i USA och högre räntor i Europa kommer att skapa ett apprecieringstryck på euron gentemot dollarn. Om dollarns fall blir för stort drabbar det tillväxten i Västeuropa. Vi utgår från att dollarns försvagning mot euron blir högst 7-8 %.
Svensk export
Enligt nationalräkenskaperna ökade exporten av varor och tjänster med 6,2 % i volym första halvåret. Vår prognos i december 2006 låg på 6 % och i april i år lade vi oss på 6,5 % för hela 2007 så vi kan konstatera att vi så här långt varit pricksäkra. Vi räknar med att 6 % står sig för 2007 och vi lägger en prognos på 5 % exportökning för 2008. Därmed reviderar vi ned vår prognos från i april med en halv procentenhet.
Obs! Prognoserna per region avser i första hand marknadstillväxten. Marknadstillväxten avser alltså ökningen av importefterfrågan, viktat med svensk export till respektive land.
Svensk exportmarknads- tillväxt *)
Prognos förändring % i volym 2007
Prognos förändring % i volym 2008
Norden
+ 6.5
+ 5
Övriga Västeuropa
+ 5.5
Central- och Östeuropa
+ 14
+ 10.5
- 1
+ 2
+ 7.5
+ 7
Sydamerika
+ 6
Mellanöstern
Totalt marknadstillväxt
Prognos svensk export
*) Import viktat med respektive lands andel i svensk export
Exportrådets chefekonom Mauro Gozzo presenterar årligen flera rapporter om utvecklingen på världsmarknaden, t ex:
Exportchefsindex (4 ggr/år) Marknadsöversikt (3 ggr/år)
Därutöver produceras olika ad hoc-analyser av Sveriges exportmarknadsandelsutveckling m m.