MARKNADSÖVERSIKT FRÅN EXPORTRÅDET APRIL 2008

1. SAMMANFATTANDE ANALYS

Världsekonomin

Den ekonomiska utvecklingen fjärde kvartalet 2007 präglades av den snabba inbromsningen i Nordamerika samtidigt som Västeuropa saktade in. Högst tillväxt bland G7-länderna fick Japan den här gången. För Kina, Indien och ett flertal andra tillväxtländer var däremot aktiviteten fortsatt mycket hög. I stort sett har de här tendenserna hållit i sig under årets första månader. Vi kommer snart att få det preliminära utfallet för första kvartalet i USA som förmodligen kommer att visa att tillväxten blivit negativ för första gången sedan 2001.

USA:s ekonomi är på väg in i en konjunkturnedgång. Frågan är hur långvarig svackan blir. Betydande finanspolitiska stimulanser från sommaren och framåt kommer att stimulera konsumtionen. Det finns emellertid ett behov hos hushållen att konsolidera sina skulder och vi har svårt att se att en varaktig återhämtning kan äga rum inom det närmaste året. Som vi diskuterar i USA-avsnittet är nedgångar i USA ofta av dubbeldippskaraktär och mycket talar för att det kommer att bli så den här gången också. Det betyder att vi är inställda på att 2009 kan bli ett svagt år såväl för USA som för världsekonomin.

Västeuropas handelsberoende av USA är i praktiken inte så stort. Ändå har historiskt Västeuropa varit starkt beroende av den amerikanska konjunkturen, beroende på de finansiella flödenas stora betydelse. I och med att det är den hemmabaserade bygg- och fastighetsmarknaden som leder den amerikanska nedgången så borde det egentligen finnas goda möjligheter att ”koppla loss” från den amerikanska konjunkturen den här gången. Problemet ligger i att flera länder i Västeuropa har egna problem med sina bostadssektorer samtidigt som uppgången i inflation urholkar köpkraften. Storbritanniens och Spaniens ekonomier sviktar just på grund av utvecklingen inom bostadssektorn. Frankrike och Italiens ekonomier har andra strukturproblem som lett till låg tillväxt. Däremot skulle Tyskland med en urstark exportindustri kunna utgöra motorn i Västeuropa. Problemet är pessimismen hos de tyska hushållen som fortfarande håller igen trots en förbättrad arbetsmarknad.

Västeuropa har redan saktat in men vi bedömer att man kommer att uppvisa motståndskraft mot recessionssmittan. Det blir lägre tillväxt 2008 och 2009 än vad man hade 2006 och 2007, men ingen recession. Det förutsätter förstås att den amerikanska nedgången inte blir för djup.

Asien har historiskt också varit starkt beroende av den amerikanska konjunkturen. För Asien är handelsberoendet stort medan det finansiella beroendet är mindre än i Väst-europa. Den största ekonomin, Japan har en stor hemmamarknad och har återhämtat sig från den långa svackan efter fastighetskrisen. Precis som i Tyskland är dock de japanska hushållen försiktiga, trots att de skulle kunna spela en mer drivande roll. Kina är trots sin storlek en i första hand exportdriven ekonomi där exporten till Nordamerika och Väst-europa är viktig. Det finns gott om obalanser i den kinesiska ekonomin. De finansiella musklerna och statsstyrningen kommer förmodligen att bidra till att man kan parera dämpningen i efterfrågan på sin export och fortsätta att växa i hög takt såväl 2008 som 2009. Misstag i den ekonomiska politiken kan (som vanligt) dock bli dyrbara. Om aktivi-teten i Kina förblir stark så kommer efterfrågan på råvaror också att vara det och de råvaruexporterande länderna i Sydamerika, Afrika, Mellanöstern och Ryssland förmodligen fortsätta att ha en positiv utveckling. Råvarupriserna har inte bara drivits av hög efter-frågan. De har också drivits av den svaga dollarn som gjort att kapitalet sökt sig till råvarubörserna och bort från fastighetsmarknaderna. När Federal Reserves räntesänk-ningar är över kommer förmodligen dollarn att stärkas och råvarupriserna att pressas ned.

Att vi har en positiv syn på tillväxtländerna som grupp betyder samtidigt inte att det finns länder inom gruppen som kan få problem. Enskilda länder som går in i den här avmattningen med statsfinanser i olag och stora bytesbalansunderskott riskerar att drabbas etter värre när efterfrågan viker. Vi har flera länder i Central- Östeuropa som hör till den kategorin, liksom på andra håll.

I vårt basscenario har vi reviderat ned tillväxten i världsekonomin under såväl 2008 som 2009 jämfört med vår förra rapport.

Vi går in i en period med betydligt större risk än tidigare. Vi har en tämligen positiv  Asienprognos, men det finns betydande nedåtrisker. Inflationen har tagit fart ledd av livsmedelspriser och energipriser. Det urholkar hushållens köpkraft och skapar grogrund för konflikter, inte bara i Asien.

Svensk export

Enligt nationalräkenskaperna ökade exporten av varor och tjänster med 6,2 % i volym 2007. Vår prognos i december 2006 var 6 %. Det var andra året i rad vi träffade rätt. Vi behåller vår prognos för 2008 till + 4 % i volym för exporten av varor och tjänster. Varuexporten har öppnat 2008  med tämligen höga tal. Samtidigt är orderingången på väg ned.  Marknadstillväxten prognostiserar vi till 5,5 % 2008. Vi räknar alltså med att svensk export tappar marknadsandelar. Det är inte samma sak som att de svenska företagen gör det. De svenska företagens utlandsverksamhet kommer att öka i snabbare takt, vilket i och för sig genererar tjänsteexportinkomster. Vi bedömer Mellanöstern som den region som har den största tillväxtpotentialen för svensk export under 2008, men alla tillväxtregioner kommer att uppvisa stark importefterfrågan.

Obs! Prognoserna per region avser marknadstillväxten. Marknadstillväxten avser alltså ökningen av importefterfrågan, viktat med svensk export till respektive land.

*) Import viktat med respektive lands andel i svensk export