MARKNADSÖVERSIKT FRÅN EXPORTRÅDET DECEMBER 2008

Världsekonomin

Tredje kvartalet blev ett svagt kvartal för världsekonomin. I september kollapsade Lehman och därefter blossade finanskrisen upp i full skala. Nedgången i aktivitet blev brant i oktober och det har fortsatt i november att döma av de rapporter som kommit in. Fjärde kvartalet kommer förmodligen att bli kraftigt negativt för den globala ekonomin. Man brukar tala om recession i världsekonomin när den globala tillväxten blir under 2 procent, medan man för ett enskilt land först talar om recession när tillväxten blir negativ minst två kvartal i rad. Under senare år har vi haft globala recessioner 1974 (första oljekrisen), 1981-82 (andra oljekrisen), 1992-93 (fastighetskriser i flera länder) samt 2001 (IT-bubblan). I de två senare föll den globala tillväxten precis under 2 % under ett år. De två oljekriserna var allvarligare och de var också de två längsta recessionerna USA haft under efterkrigstiden, de varade 16 månader.

Det amerikanska institutet NBER har en tämligen utvecklad syn på konjunktur och definierar officiellt när USA:s ekonomi har nått sin topp och trätt in i en recession. De har daterat recessionens början till december 2007 och USA har alltså redan haft tolv månaders nedgång. Krisen för bostadsbyggande och bostadslån utlöste nedgången. Västeuropa gick in i recessionen andra kvartalet 2008. Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien, Sverige, Danmark, Norge har alla haft negativ tillväxt över de två senaste kvartalen, om än inte i samtliga fall bägge kvartalen. Belgien, Nederländerna, Schweiz och Finlands ekonomier har så här långt undgått en recession, men har svag tillväxt. Det var inte krisen på finansmarknaden som knäckte de europeiska ekonomierna. Det var uppgången i konsumentpriserna för framför allt bensin och livsmedel i kombination med vikande bostadsmarknader. Det skapade en utbredd pessimism bland hushållen och vikande konsumtion. Höstens finanskris drabbade alltså ekonomier som redan befann sig i recession.

Nedgången spred sig redan andra kvartalet till Asien. Japan, Hongkong och förmodligen Taiwan har också två negativa kvartal bakom sig. Kina, Sydkorea och ASEAN-länderna har haft fortsatt god tillväxt, om än något vikande. Indiens tillväxt har också dämpats något, men var fortfarande bra tredje kvartalet. Kina har en export- och investeringsledd ekonomi. I november rasade Kinas export kraftigt. Det stora stimulanspaket man lade fram i november visar att man ser allvarligt på situationen. Vi bedömer att nedgången fördjupas i Asien under fjärde kvartalet.

Vändningen nedåt för konjunkturen har skickat råvarupriserna i riktning syd. Oljepriset har fallit med mer än 70 % sedan toppen i juli. Lägre råvarupriser är i sig en stimulans för de utvecklade ekonomierna i Nordamerika, Västeuropa och Asien. Men de betyder också att nedgången sprids till de råvaruexporterande länderna i Mellanöstern, Sydamerika och Afrika liksom Ryssland. Dessa har redan till en del känt av effekter av finanskrisen. Tredje kvartalet var i allmänhet fortfarande starkt i den här delen av världen. Brasilien som också har en stor inhemsk efterfrågan uppvisade ett av sina starkaste kvartal på mycket länge. Vi räknar med att råvarumarknaderna kommer att fortsätta att vara pressade och att de länder som till stor del är råvaruexportörer kommer att känna av den här lågkonjunkturen i större utsträckning än andra.

Central- och Östeuropa är beroende av export av industriprodukter till främst Västeuropa. De senaste åren har man på flera håll i området haft en väl snabb kostnadsutveckling samtidigt som man inte skött den makroekonomiska balansen. Central- och Östeuropa klarade sig mycket bra vid förra lågkonjunkturen (IT-svackan) men riskerar att drabbas rejält den här gången.

USA som drabbades först har vidtagit mest åtgärder. Penningpolitiken har blivit expansiv med en rekordlåg räntenivå. Man har vidtagit åtgärder för att stabilisera finansmarknaden och den nya administrationen kommer att genomföra betydande finanspolitiska stimulanser. Andra länder har följt efter. I Västeuropa har Storbritannien gått längst med stimulanser medan Tyskland länge ansåg att det här inte angick dem. Nu har det visat sig att Tyskland drabbas i betydligt större utsträckning än de flesta andra västländer. Exportledda ekonomier som Tyskland, Japan (och Sverige) är nämligen extra känsliga för den internationella konjunkturen. För att åstadkomma en vändning är det viktigt att finans- och penningpolitiken blir kraftigt understödjande, liksom att förtroendeskapande åtgärder är helt avgörande. Det tar tid innan åtgärder får verkan och nedåtskruven i konjunkturen är extremt stark för närvarande. Vi räknar därför med att nedgången fördjupas de närmaste kvartalen.

Vi räknar med att USA bottnar under första halvåret 2009 och att en återhämtning påbörjas under loppet av det andra halvåret. Riskerna är dock mycket stora. Den här lågkonjunkturen blir den längsta i USA:s historia. Vi tror också att den kan utvecklas till en fullskalig global recession. Med det menas att tillväxten globalt blir negativ över ett helt år. Det inträffade möjligen 1974, men världen såg annorlunda ut på den tiden. Vår prognos ligger på en global tillväxt på noll procent 2009.

Vi ser inte att någon annan ekonomi än den amerikanska kan leda återhämtningen. Vi räknar med att återhämtningen blir stegvis och får kraft först under 2010. 2011 återgår världen till en tillväxt kring trenden.

Prognos, december 2008

Dollarn har förstärkts mot euron och andra valutor sedan i somras, men rekylerat den senaste tiden. Rekylen kan fortsätta, men vi tror att dollarn kommer att förstärkas när väl en återhämtning är i sikte i USA.

Svensk export

Enligt nationalräkenskaperna ökade den svenska exporten av varor och tjänster med 4,3 % i volym över de tre första kvartalen 2008. Takten har bromsat in under årets lopp. Exportrådets exportchefsindexmätning i november visade ett mycket svagt utfall för utvecklingen på tre månaders sikt. Vi räknar nu med att marknadstillväxten blir negativ för 2009. Marknadstillväxten är alltså omvärldens importtillväxt viktat med den svenska landfördelningen på vår exportförsäljning. Framför allt har vi skalat ner bedömningen när det gäller Asien, men även Norden (som väger tungt för Sverige).  2010 räknar vi med att marknadstillväxten blir 3 %. Det är fortfarande en relativt svag siffra. Den svenska kronan har försvagats kraftigt den senaste tiden. Kronan kommer säkert att rekylera längre fram. Med en viss eftersläpning kommer den svaga kronan underlätta att exporten tar fart igen. Samtidigt ökar det kostnaderna för utlandssatsningar rejält för företag som ännu inte skaffat sig en marknadsnärvaro i utlandet. Det gynnar främst etablerade företag som samtidigt har en viktig del av sina kostnader i svensk valuta. Vi räknar med att svensk export kommer att vinna marknadsandelar och prognostiserar en minskad export med en halv procent 2009. Det innebär det svagaste exportåret sedan 1991. För 2010 räknar vi med att exporten tar fart och ökar med 5 %.  Procentuella förändringar har vi beräknat i fasta priser.

Obs! Prognoserna per region avser marknadstillväxten. Marknadstillväxten avser alltså ökningen av importefterfrågan, viktat med svensk export till respektive land enligt SCB:s varuexportstatistik.

*) Import viktat med respektive lands andel i svensk export