MARKNADSÖVERSIKT FRÅN EXPORTRÅDET SEPTEMBER 2008

Världsekonomin

De senaste månaderna har präglats av en turbulent utveckling för världsekonomin.  När väl oljepriset i månadsskiftet februari/mars bröt nivån 100 dollar per fat gick det sedan oerhört snabbt uppåt. Det berodde inte på ökad efterfrågan, utan det lättrörliga kapitalet överflyttades från aktier och fastigheter till oljekontrakt och drev upp priset. Under månaderna som följde utvecklades därmed något som kan kallas den tredje oljekrisen (efter de tidigare1973 och 1980). De stigande bensin- och dieselpriserna tillsammans med de sedan tidigare stigande livsmedelspriserna fick en förödande effekt på konsumentförtroendet i stora delar av världen.

I Västeuropa hade i maj kommit rapporter om tämligen stark tillväxt första kvartalet, delvis beroende på tillfälliga faktorer, nämligen att den milda vintern drog upp byggandet. Det kom däremot att följas av ett mycket svagt andra kvartal. Västeuropa är idag nära en recession i ekonomin.

USA:s ekonomi har däremot hållit uppe relativt väl och ekonomin uppvisade en god tillväxtsiffra andra kvartalet (3,3 % i årstakt). En stark export understödd av den svaga dollarn var den ena komponenten, skatterabattcheckarna till hushållen den andra. Den inhemska efterfrågan är dock totalt sett svag i USA och företagen har anpassat kostymen, vilket betyder att arbetslösheten ökar. Vi behåller vår prognos från tidigare marknads-översikter om att den amerikanska ekonomin kommer att uppvisa en dubbeldipp. Efter ett ganska bra första halvår vänder ekonomin förmodligen ned det fjärde kvartalet i år.

Japan är historiskt känsligt för höga oljepriser och även där har hushållens efterfrågan dämpats och ekonomin fick negativ tillväxt andra kvartalet. Liknande tendenser, om än inte lika uttalade kan ses i tigerekonomierna i Asien. Kina uppvisar däremot fortsatt mycket hög aktivitet. Man bör alltid vara försiktig med kinesisk statistik. Den bedömning vi gör är ändå att svagare exportutsikter till Nordamerika och Västeuropa bara kommer att bidra till en viss avkylning av den kinesiska konjunkturen. Stark inhemsk efterfrågan och fortsatta utländska investeringar gör att vi tror att Kina klarar svackan med upprätthållen god tillväxt om än på en något lägre nivå än de senaste åren. I Indien har man stramat åt ekonomin efter att inflationen tagit fart. Även där bör tillväxten fortsätta, men i något lugnare takt.

Vi har i de här marknadsöversikterna en tid påpekat att vi närmar oss det trendbrott när dollarn långsiktigt åter kommer att förstärkas mot euron. Vi är däremot inte övertygade om att det inträffade i somras. Om och när den amerikanska ekonomin åter försvagas kan vi få en ny dollarförsvagning. När väl den europeiska centralbanken börjar avisera räntesänkningar, vilket förmodligen inte inträffar förrän en bit in i 2009 så bör euron försvagas gentemot dollarn.

Den starka aktiviteten i Asien och andra tillväxtmarknader de senaste åren har skapat ett oerhört starkt tryck på råvarumarknaderna. Metallpriserna har i allmänhet backat en tid, de är fundamentalt övervärderade. Oljepriset toppade i juli, där kan utbudsstörningar fortfarande skapa nya toppar. Med det scenario vi har om vikande tillväxt i USA och Västeuropa, men bara marginellt dämpad tillväxt i Kina och Indien, så räknar vi inte med dramatiska fall i råvarupriserna under prognosperioden 2008-2010. Det betyder att vi inte heller tror att svackan behöver få lika dramatiska effekter för de råvaruexporterande länderna (Ryssland, Mellanöstern, Sydamerika, Afrika) som andra perioder när vi haft en internationell lågkonjunktur. Får vi allvarliga misstag i den ekonomiska politiken på flera håll kan läget bli annorlunda. Samtidigt går ingen annan region opåverkad av en nedgång i aktiviteten i Västeuropa och Nordamerika som tillsammans står för 60 % av världens BNP (inklusive Japan blir det 70 %). Trycket på livsmedelspriserna lär upphöra efter ett framgångsrikt skördeår på de flesta håll. Skulle vi ändå få dramatiska fall i priserna på olja och andra råvaror så påskyndar det en återhämtning i västvärlden.

Prognos, september 2008

Vi bedömer att konjunktursvackan blir kort. I vår prognos kalkylerar vi med en återhämtning redan andra halvåret 2009 och att tillväxten närmar sig den långsiktiga trenden under 2010.  Riskerna är samtidigt större på nedsidan. På uppsidan så kan återhämtningen i USA gå snabbare, vi skulle förmodligen då få en dollarförstärkning som skulle stimulera Europas exportindustri. När det gäller hoten är vi något bekymrade för avsaknaden av krisinsikt i Västeuropa. Centralbankerna är fortfarande mest bekymrade för inflationen som vi ser som ett övergående fenomen. Risk för en större korrektion nedåt i fastighetspriserna på en rad marknader och de effekter det skulle få på den privata konsumtionen är inte obetydlig. Många tillväxtländer har överhettade ekonomier och risken för finansiella kriser i någon eller några tillväxtländer har också ökat.

Riskerna har ökat, men vi bedömer i dagsläget att världsekonomin inte går in i en recession, något som senast skedde 2001. En global recession brukar definieras som en tillväxt i världens BNP under 2 % om man viktar ihop världens regioner med marknadsvikter. Vår prognos ligger dock inte långt därifrån för 2009.

Svensk export

Enligt nationalräkenskaperna ökade den svenska exporten av varor och tjänster med 5,7 % i volym första halvåret 2008. Det tyder på att vår prognos från i december 2007 på 4 % var väl försiktig. Första halvåret visade stark export för maskinindustrin samt för lastbilar, tele och livsmedel. Investeringskonjunkturen är fortsatt stark i världen och vi reviderar upp vår prognos till 5 % för i år. Exportrådets exportchefsindexmätning för i augusti visar på vikande förväntningar i Västeuropa, men fortsatt stark tillväxt från Asien och övriga tillväxtregioner. Exportchefsindexmätningen visade också på stor skillnad mellan fördelningen på företagens försäljning per region och den regionala fördelningen i SCB:s varuexportstatistik. Statistiken för tjänsteexporten, som inkluderar inkomster från företagens försäljning utomlands som inte kombineras med varuleveranser från Sverige, saknar landfördelning. Vi kommer ifrån den problematiken genom att vi i tabellen nedan har gjort prognoser för marknadstillväxten. Den är intressantare för företagen än en eventuell svensk exportprognos per region. Om vi viktar regionerna med företagens försäljning så får vi ett utfall för 2009 som är en halv procentenhet starkare än de 3,5 % som vi kommit fram till i vår prognos för svensk export 2009.  Prognosen visar på fortsatt stark efterfrågan från Central- och Östeuropa, Sydamerika, Mellanöstern och Afrika. Exportchefsindex visade däremot på en avflackning när det gällde Central- och Östeuropa.

Obs! Prognoserna per region avser marknadstillväxten. Marknadstillväxten avser alltså ökningen av importefterfrågan, viktat med svensk export till respektive land enligt SCB:s varuexportstatistik.

*) Import viktat med respektive lands andel i svensk export