Världsekonomin
Hittills det här året har de som tror att Asien kommer att ta över ledarskapet från USA som motor i världsekonomin fått vatten på sin kvarn. Tillväxten i Kina och de andra tigerekonomierna i Asien har varit hög samtidigt som återhämtningen i USA dämpats. Japans ekonomi har precis som den amerikanska mattats av och Kina går i år förmodligen om Japan och blir världens näst största ekonomi. Västeuropa som inledde en återhämtning tämligen snabbt efter den djupa nedgången för att sedan tappa farten fjärde kvartalet i fjol har däremot uppvisat bättre siffror i år, framför allt under andra kvartalet. Samtidigt är utvecklingen i Västeuropa ojämn, det är den tyska ekonomin som tagit fart, gynnad av en ökad exportefterfrågan. Återhämtningen i Central- och Östeuropa har i år gått över förväntan. Krisen var där mer utdragen än i andra tillväxtområden beroende på de obalanser man på ett flertal håll dragit på sig.
Den globala återhämtningen har i år till stor del drivits av lageromslag och finanspolitiska åtgärder. När dessa är överståndna finns alltid en risk att ekonomin åter backar. Det är det vi ser just nu på många håll. Kina som stimulerade sin ekonomi kraftfullast under krisen har börjat strama åt och det får återverkningar på handel och produktion i hela världen. Orsaken till åtstramningarna i Kina är att man riskerade att bygga upp obalanser. Som vi visar i landavsnitten i den här rapporten har takten avtagit i land efter land bland de länder som lett uppsvinget.
I Västeuropa är tecknen på avmattning än så länge små. Västeuropa har i relativt modern tid visat sig ha svårt att fylla rollen som ekonomisk motor. Ett undantag var i början av 90-talet som en effekt av den tyska återföreningen. Hushållssparandet är skyhögt i Västeuropa, men ett omslag till ökad konsumtion och minskat sparande är inte troligt annat än i begränsad omfattning. I USA har hushållen tagit mycket stryk, arbetslösheten är den högsta sedan andra världskriget och det är orsaken till att återhämtningen är så långsam. Ändå har tillväxten de fyra kvartal som gått sedan vändningen i USA varit 3 % i genomsnitt. Det är betydligt långsammare än i andra konjunkturuppgångar, men ändå på inget sätt katastrofalt. Det är fel att ta den långsamma återhämtningen i USA till tecken på att ekonomin skulle vara på väg in i en dubbeldipp. En dubbeldipp har historiskt visat sig inträffa när den ekonomiska politiken lagts om i alltför åtstramande riktning (USA 1980-81 är skolexemplet). Kina bör också klara att kyla av ekonomin utan att det genererar någon omfattande nedgång. Vi räknar med långsammare tillväxt de närmaste kvartalen i världsekonomin och att efterfrågan sedan åter stärks.
I vårt basscenario har vi höjt prognoserna för såväl Asien som Västeuropa sedan förra prognosen i april. Däremot har vi marginellt sänkt prognosen för Nordamerika. I tabellbilagan har vi uppgifter för 2009 när det gäller BNP för alla länder och det framgår att Asiens vikt i världsekonomin ökat betydligt. Asien passerar förmodligen USA i storlek i år och kommer förmodligen att passera Västeuropa i ekonomisk storlek inom några år.Prognos, september 2010
2010
2011
2012
Västeuropa
1.6
1.8
2
Nordamerika
2.8
3.6
Asien, Oceanien
6.2
4.9
5.6
Världen
3.8
3.4
3.9
Observera att världen räknas samman till marknadsvikt, inte köpkraftspariteter som blivit så populära på många håll i sådana här sammanställningar.
I vårt basscenario har vi fortfarande ett relativt långsamt omslag för Västeuropa. Det beror på skillnader mellan länderna. Vi har höjt vår prognos för Tyskland och Storbritannien för 2011, men Spanien och Italien drar ned genomsnittet. Det är ändå intressant att konstatera att vi höjt prognosen för Västeuropa sedan i april. I maj hade vi mediastormen om ”skuldkrisen i Europa”. Det blåste över och visade sig ha lite substans, förutom att Greklands och Irlands ekonomier givetvis har stora problem.Svensk export
Exporten av varor och tjänster ökade första halvåret med 8,3 % i fasta priser. Eftersom nedgången var mycket stor under fjolåret så betyder det att omslaget var desto kraftigare när det väl kom. Andra kvartalet i år var uppgången betydande, inte minst bidrog fordonsindustrin till det snabba omslaget. Vi kan konstatera att svensk export ökat snabbare än för de flesta andra västeuropeiska länder, men i Tyskland ökade exporten samma period med 13 %. Vi räknar med att exporten bromsar in de närmaste kvartalen, vilket betyder att vår prognos för hela 2010 hamnar på 10 %. För 2011 hamnar prognosen på 7 %. Vi har använt exportvikter när vi sammanvägt den slutliga prognosen. Om vi skulle gå på hur företagens försäljning utomlands fördelar sig, så skulle vi hamna på 12,5 respektive 8 %. Landfördelningen spelar alltså en stor roll.
Obs! Prognoserna per region avser marknadstillväxten. Marknadstillväxten avser alltså ökningen av importefterfrågan, viktat med svensk export till respektive land enligt SCB:s varuexportstatistik.
Svensk exportmarknads-tillväxt *)
Prognos förändring % i volym 2010
Prognos förändring % i volym 2011
Norden
+ 6
+ 5
Övriga Västeuropa
+ 8.5
Central- och Östeuropa
+ 13.5
+ 12
+ 8
+ 16
+ 10.5
Sydamerika
+ 20
Mellanöstern
+ 9
Afrika
+ 7.5
Total marknadstillväxt
+ 9.5
+ 6.5
Prognos svensk export
+ 10
+ 7
*) Import viktat med respektive lands andel i svensk export
Det här är en sammanfattning av Marknadsöversikt från Exportrådet. För att ta del av hela rapporten måste du prenumerera. Anmäl dig här.
Exportrådets chefekonom Mauro Gozzo presenterar årligen flera rapporter om utvecklingen på världsmarknaden, t ex:
Exportchefsindex (4 ggr/år) Marknadsöversikt (3 ggr/år)
Därutöver produceras olika ad hoc-analyser av Sveriges exportmarknadsandelsutveckling m m.