Produktkrav Worldwide

Ibland kan företaget självt göra påståenden eller utforma dokumenten  men ofta måste en tredje part anlitas. Det är inte ovanligt att dokumentation  om varans eller emballagets egenskaper måste visas upp vid införtullning eller på begäran av någon myndighet, läs mer här. 

Obligatorisk certifiering/märkning

I Skeppningshandboken beskrivs land för land några av de viktigaste obligatoriska märkningsförfarandena. Några av systemen har listor över berörda varor  baserat på varans tullnummer och tillgängliga på internet- vi reserverar oss för att uppdateringar av listorna kan ske utan vår kännedom. Som exempel kan nämnas certifiering Ryssland, Ukraina, SASO i Saudiarabien, mer om Saudiarabien, Kuwait, CCC-certifiering i Kina, annan CCC-källa, IRAM i Argentina, Turkiet, Teblig 2012/1 från Turkiet CE-märkning i Turkiet,  TSE i Turkiet, Kenya, Nigeria etc.

 Fler exempel på märkningssymboler (både obligatoriska och frivilliga) främst för elektriska produkter i ett 30-tal länder finns via en del provningsorgans hemsidor, exempelvis Etlsemko, Nemko (klicka på services sedan certifiering) eller UL. 

Inom EU/EES finns ett antal produktdirektiv som kräver CE-märkning. Varor som bär denna symbol förväntas uppfylla gällande säkerhetskrav och varan skall därmed kunna cirkulera fritt mellan länderna. I flertalet fall är det fråga om självcertifiering för att visa att man uppfyller kraven. Läs mer om detta under Produktkrav.

Många länder inför lagstiftning som begränsar farliga kemikalier i varor. Information om EUs lagstiftning om REACH respektive RoHS . Liknande initiativ kan finnas i länder utanför EU. Lagstiftning liknande vår RoHS finns bl a i Californien, Kina, Korea,  Japan. Läs mer här.

Kemikalier omgärdas av omfattande regelverk och märkningskrav för bland annat brandfarlighet och toxiska risker. EU:s klassificerings- och märkningssystem samt språknyckel se bilaga 3 sid 86 i denna länk riskfraser/skyddsfraser .  motsvarande svenska märkningsregler, farosymboler mm läs här. EU kommer att införa ett nytt klassificerings- och märkningssystem baserat på FNs Globalt Harmoniserade System, GHS. Nya farosymboler samt annan metod för risk- och skyddsfraser införs. Det nya systemet gäller parallellt med nuvarande under tiden 1 dec 2010-1 juni 2015. Läs mer här.

Internationella konventioner för märkning av transportemballage för farligt gods finns för olika transportsätt: Läs mer om UN-klassificering mm här och här.

-för landtransporter  Msb (http://www.msb.se).
-för lufttransporter    Transportstyrelsen (www.transportstyrelsen.se).
-för sjötransporter    Sjöfartsverket (http://www.sjofartsverket.se/).

Inom livsmedelsområdet finns krav på innehållsdeklaration, bäst före datum osv.

Obligatorisk märkning kan även gälla emballagets egenskaper. Vissa länder  har krav på att träemballag behandlats för att undvika skadeinsekter. Viss information om detta finns här och via Jordbruksverket En ny internationell standard för träemballage finnsar, ISPM 15, och håller på att införas i olika länder. Läs om standarden här

Andra frågeställningar angående emballage och märkning t ex för återvinning bör observeras och ansvarsfördelning mellan leverantör och importör klarläggas i kontraktet.

Frivillig certifiering/märkning

Miljömärkning förekommer på tre olika nivåer, varav typ I förknippas med någon form av skyddad symbol. (De övriga nivåerna är typ II; Egna miljöuttalanden respektive typ III; Miljödeklarationer.)

 Worldwide finns ett internationellt nätverk Global Ecolabelling Network,  som ger viss information vilka miljömärkningar  som finns i några länder.

För livsmedelsprodukter finns ett stort antal symboler i olika länder, för ekologiskt odlat, rättvisemärke etcetera.

När det gäller frivillig säkerhetsmärkning som bygger på att vissa krav är uppfyllda finns det många symboler beroende på bransch. Inom el-säkerhetsområdet finns det ett internationellt samarbete som kallas CB-systemet och där ingår för närvarande laboratorier ifrån drygt 40 länder, varav hälften utanför Europa, se här.

Samarbetet går ut på att det skall räcka med att lämna in produkten för provning en gång. Med provningsresultatet som grund ansöker man sedan hos ett eller flera av de deltagande organen om att få använda deras nationella symboler mot viss ersättning (baserad på t.ex. omsättningen i landet ifråga). Intertek Semko medverkar bland annat i detta samarbete med sitt svenska S-märke.

Bland övriga frivilliga certifieringsmärken finns i USA Underwriters Laboratories, Intertek Semko, Factory Mutual, National Sanitation Foundation, TÜV Rheinland och varje märke omfattar ett visst antal varugrupper. Totalt finns det bara i USA ca 180 privata certifieringssystem vartill kommer ett antal federala och delstatliga. 

Varor avsedda för den amerikanska marknaden måste märkas Made in + det land som varan producerats i. USA har omfattande krav även på annan märkning, exempelvis för ull, pälsverk, livsmedel, läkemedel och kosmetiska preparat.

Inom sektorer som bygg, brandskydd och installationsprodukter finns många märken och certifieringsförfaranden världen över. Sveriges tekniska Forskningsinstitut, SP, kan tillhandahålla provningsunderlag för ett antal varor som sedan märks med olika symboler- se exempel här. Den svenska organisationen SITAC samarbetar med cirka 20 länder angående typgodkännanden inom byggområdet.

Vi har här försökt att ge några exempel på märkningsförfaranden som en exportör kan möta på olika marknader. Bilden är komplex, men man kan alltid kontakta Exportrådets exporttekniska avdelning i Stockholm eller närmaste lokalkontor i det land det gäller. Svenska myndigheter eller certifieringsorgan kan också har internationella kontakter som underlättar informationssökningen.

Litteraturtips (se även litteratur i avsnitt Produktkrav inom EU)

* The Practise of Global Product Development. MITSloan Management Review. 2010. 12 sid . (Kan beställas via e-mail till smrpermissions@mit.edu )

* Product Environmental Compliance. Tech-Clarity, Inc. 2009.  18 sid. (Kan beställas via e-mail till jim.brown@tech-clarity.com )