Emballageåtervinning / märkning

EG-direktivet 94/62  ställer krav på medlemsländerna att  bygga upp insamlingssystem för att kunna samla in erforderliga mängder av förpackningsavfall. I Sverige har vi REPA-systemet. Läs mer här. CEN har utarbetat ett antal Europastandarder, EN 13427-32, för konstruktion, återanvändning elleråtervinning av uttjänta förpackningar. 

Särskilda regler gäller för förpackningsmaterial i kontakt med livsmedel Se svensk föreskrift och EG-regler om material i allmänhet som kommer i kontakt med livsmedel. För transportförpackningar med farligt godsinnehåll finns internationella regler.

Nedan beskrivs först vad som gäller emballageåtervinning och märkning i Tyskland. Det har under årens lopp byggts upp olika återvinningssystem beroende på vilken typ av emballage det gäller. Ett sätt att hitta vilket system man bör kontakta är att bedöma vilken funktion emballaget har och var hamnar det?- är det ett transportskydd, eller en försäljningsförpackning?

Från 1 januari 2009 började den femte reviderade förpackningsförordningen att gälla i Tyskland och som ställer krav på att en auktoriserad revisor vidimerar vilka mängder förpackningar som sålts till Tyskland samt hur insamling och återvinning av dessa ombesörjts. Ett nytt dokument, Vollständigkeitserklärung, ska upprättas om man har emballagevolymer över vissa tröskelvärden som framgår av §10. Den etablerade symbolen "den Gröna punkten" blir inte längre tvingande, men man måste ha avtal med något av de etablerade 9 rikstäckande återvinningssystemen.

1. Förpackningar som följer med ända till slutanvändaren faller i regel under definitionen för försäljningsförpackning, och har hitintills insamlats av en monopolliknande organisation. Duales System som har rätten till den sk Gröna Punkten. Även åtta andra aktörer erbjuder numera  liknande insamlingsservice, adresser se här. Med slutanvändare avses konsumenter men även restauranger, kontor, skolor, sjukhus, hantverkare osv. I tveksamma fall kan det vara lämpligt att fråga den tyske mottagaren om vilket återvinningssystem han tillämpar - ibland en kombination av flera.

2. Övriga typer av emballage, t ex transportemballage, display-förpackningar/butiksemballage ska också återvinnas, men kan, med undantag för vissa möbelemballage, inte märkas med den gröna punkten . Här finns andra system med sina symboler t ex Interseroh, Vfw, RIGK och KBS. Den tyske mottagaren har ofta kontakter med lokala återvinningsföretag anslutna till något materialspecifikt återvinningssystemen för transportemballage.

3. När man utrett vilken typ/funktion av förpackning det gäller enligt punkt 1 och 2 ovan, uppstår frågan vilken återvinningsorganisation man ska kontakta och hur deras avgifter ser ut och om emballaget behöver märkas. I köpeavtalet bör den svenske leverantören ta in en klausul som klargör vem som ska stå för ansökan, redovisning och betala avgifterna.

4. Här exemplifieras med hur man ansöker till ett av systemen. En del dokument kan laddas ner via Gruener Punkt. Nya ansökningshandlingar till den ändrade förordningen är dock på gång.  Mängderna förpackningsavfall på den tyska marknaden ska dokumenteras- vi återkommer när mer information föreligger hur detta ska göras när den nya förordningen trätt ikraft.

5. Samma symbol, den Gröna Punkten, finns även som obligatorisk eller ibland frivillig symbol i Österrike, Belgien, Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Frankrike, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Norge, Finland, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Turkiet, Storbritanien, Kroatien, Island , Italien, Serbien och Ukraina samt utanför Europa i Canada.  Separat ansökan krävs för varje land. Det är tillåtet att ta bort texten der Grüne Punkt ovanför själva symbolen. Nederländerna har annan märkning. 

I vissa länder görs distinktion mellan försäljningsemballage och transportemballage, vilket påverkar vilken symbol som ska användas. För transportemballage finns ofta flera organisationer med sina egna symboler och avgiftssystem. Exportrådet följer utvecklingen av producentansvaret för emballage i olika länder, och kan bistå med information., och förmedla kontakt till återvinningsorgan. Det finns dessutom  krav att träemballage som importeras till EU skall uppfylla standarden ISPM 15 och vara märkta på ett visst sätt. Inom EU är det endast emballage som kommer från Portugal som omfattas av detta märkningskrav. Vid export till länder utanför EU kan krav på ISPM 15 förekomma, läs mer här. 

Producentansvar finns numera inom EU även t ex beträffande avfall från elektriska och elektroniska varor, sk WEEE.  (B Hedman 2010-06).