Om Kina

 Medan 2008 kantades av motgångar såsom jordbävningen i Sichuan, det värsta snöovädret på många år, upploppen i Tibet samt mjölkskandalen i september, tacklas Kina under 2009 samt 2010 med ett antal utmaningar av annan karaktär. Trots en dämpad världsefterfrågan fortsätter den redan nu betydande överkapaciteten i industrin att växa. Kraftiga utlåningar under 2009 riskerar att spilla över i inflation och dåliga lån. Utestående lån uppgick i december 2009 till 119 procent av BNP, och bedöms kunna skena iväg till 135 procent under 2010 om inte åtgärder vidtas. (Jämför USA: 250 procent av BNP.) Fastighetssektorn visar tydliga tecken på att en bubbla är under uppbyggnad och investeringseffektiviteten blir allt sämre. Exporten minskade med 14 procent, vilket är den första minskningen sedan Kina öppnade upp sin ekonomi 1978.

I diskussionen om en ombalansering av världsekonomin lyfts behovet av ökad konsumtion i Kina fram som en central fråga. För att uppnå en ökad konsumtion är det vitalt att höja hushållens inkomster och avreglera idag stängda sektorer. Hittills har dock genomgripande reformer lyst med sin frånvaro. För att bemöta hotet från den globala nedgången beslutade den kinesiska regeringen under hösten 2008 att under de kommande två åren spendera 586 miljarder USD för att stimulera den inhemska efterfrågan.

En landsomfattande hälsoreform har under 2009 godkänts efter över två års intern debatt. Målsättningen med reformen är att alla ska åtnjuta samma grundläggande sjukvård och 2010 hoppas regeringen kunna täcka nittio procent av befolkningen med en sjukförsäkring.

Miljöfrågor har getts mycket utrymme i Kinas femårsplan för åren 2006-2010. Ökad energieffektivitet, minskad miljöpåverkan och utveckling av produktionsprocesser för förnyelsebar energi är några av de punkter som lyfts fram.

Spänningar har uppstått i Kinas handelsrelationer med omvärlden. Att landet med världens högsta handelsöverskott har en undervärderad valuta, artificiellt låga räntor pga. kapitalkontroller och i vissa avseenden kan sägas subventionera sin tillverkningsindustri, sticker i ögonen på betydelsefulla handelsaktörer som till exempel USA och EU. Det finns en risk att handelstvisterna kommer att öka, vilket särskilt skulle drabba Kina eftersom det är länder med handelsöverskott som får ta största delen av kostnaderna för handelskonflikter.

Yuanen har deprecierat tillsammans med dollarn det senaste året. Även om ekonomiska fundament och Kinas handelspartners förespråkar en appreciering har den politiska ledningen hittills avfärdat alla sådana propåer. Många bedömare tror dock att en måttlig kursförstärkning är att vänta under 2010.

I snart två årtionden har Kina varit det utvecklingsland som tagit emot mest FDI och inflödet har bara ökat. Enligt observationer gjorda av Exportrådet finns ett fortsatt starkt samt ökande intresse för den kinesiska marknaden bland svenska företag. Dock har iInflödet av industriföretag mattats av i förhållande till tidigare år, medan tjänsteföretag samt företag inom hälso- och sjukvård samt miljöteknik har ökat. Storleksmässigt hade svenska etableringar i Kina under 2009 en tyngdpunkt på små och medelstora företag.

Källa: Sveriges Ambassad i Peking samt statistiska uppgifter från Kinas National Bureau of Statistics

För mer information om regeringens femårsplan se länken nedan.