Om Tjeckien

Det har gått lite drygt 20 år sedan muren föll och det dåvarande Tjeckoslovakien återfick sin självständighet. Före andra världskriget var landet ett av de mest industrialiserade och ekonomiskt välmående länderna i världen, men 1989 levde Tjeckoslovakien på en föråldrad industri med fokus på arbets- och energiintensiv produktion. Enbart 4 procent av BNP genererades i det privata näringslivet.

Idag har antalet registrerade företag stigit från runt 18 000 till över 2 miljoner, varav 1,5 miljoner är egenföretagare. Företagsklimatet klassas som gott och tjänstesektorn har vuxit kraftigt de senaste åren. Samtidigt har industrin växlat till mer högkvalitativ och högteknologisk produktion. Jordbruket står nu för endast ett par procent av Tjeckiens BNP.

Efter kommunismens fall genomförde den tjeckiska staten en snabb privatisering av en rad statliga bolag. Detta ledde till att andelen av BNP genererad i det privata näringslivet steg till över 80 procent. I mitten av 1990-talet genomgick den tjeckiska ekonomin ett välbehövligt stålbad med kraftiga effektiviseringar som följd. För att stärka utvecklingen har Tjeckien sedan 1999 anpassat sin lagstiftning för att underlätta för utländska direktinvesteringar, både vid uppköp och nyetableringar.

Inträdet i EU 2004 innebar en ny skjuts framåt för ekonomin, bland annat ökade handeln med Sverige. Det som handlas mellan Sverige och Tjeckien är framförallt verkstadsprodukter, som står för nästan 75 % av den svenska importen. Där ingår bl.a. personbilar och tillbehör till fordonsindustrin samt ADB-utrustning och TV-mottagare. 

Även vad gäller den svenska exporten står verkstadsprodukter för den största delen, 36 %, följt av järn och stål samt kemiska produkter. Exporten av telekommunikationsutrustning har minskat ganska kraftigt sedan en topp runt år 2000. 

Tack vare en konservativ utlåning samt låg grad av riskexponering mot utländska finansmarknader har kreditkrisens effekt på tjeckiska banker dämpats. Bankerna har, trots stora förluster, hittills inte behövt direktstöd. De är i stort sett uteslutande utlandsägda, främst från Tyskland och Österrike. Dock uppger de tjeckiska bankerna att de äger och kontrollerar sitt eget kapital och inga stora transfereringar till utländska ägare har heller registrerats. Hushållens skuldsättning har de senaste åren ökat men håller fortfarande en låg nivå relativt inkomster och tillgångar jämfört med t.ex. Sverige.

På börsen har svängningarna varit dramatiska och nedgången massiv. Index har fallit med 52 procent under 2008.
Regeringen utfäste relativt sent en hundraprocentig insättningsgaranti upp till € 50 000 för privata besparingar. Orsaken till dröjsmålet samt den lägre nivån än övriga EU är att den tjeckiska regeringen inte uppfattat bankkrisen som så allvarlig att man velat oroa marknaden i onödan. Snarare har man sett utspel och åtgärder från övriga EU-länder som destabiliserande.

Åtgärder till stöd för exportindustrin, främst små och medelstora företag, begränsas än så länge till underlättad kreditgivning samt ett tidigareläggande av utbetalningar från EU:s strukturfonder. Det återstår att se om direkt stöd kommer att gå till glas- och porslinsindustrin efter begäran från bl.a. glastillverkaren Crystalex som är bankrutt och har ställt in sina betalningar vid årsskiftet.