Turkiets ekonomiska utveckling har under de senaste åren gjort enorma framsteg, vilket har inneburit förändringar till det bättre för landets 74 miljoner invånare. Landet har efter den ekonomiska krisen 2001 kommit ut som ett starkare och stabilare land ekonomiskt. Med hjälp av IMF genomfördes under perioden direkt efter krisen de strukturella reformer och förändringar i makroekonomiska stadgar som var nödvändiga för att landets ekonomiska utveckling skulle ta fart på riktigt.

Reformplanen lades fram som ett program som sträckte sig över tre år men de positiva resultaten blev genast synliga. Turkiets BNP ökade med 7,8%, industri- samt jordbruksproduktionen steg med 9,4% och 7,1% respektive, och tjänstesektorn ökade med 7,2% under 2002.

Framgångarna har avlöst varandra och Turkiet siktar nu mot ett EU-medlemskap. Efter att 1999 blivit accepterad som EU-kandidat har Turkiets förhandlingsprocess med EU inletts under hösten 2005. Samtidigt ökar EU:s förmedlemskapsstöd till Turkiet, vilket går till kapacitetsuppbyggnad. Även om ett turkiskt medlemskap i EU ligger minst 10 år fram i tiden ser majoriteten av Turkiets befolkning positivt på denna utveckling och de förändringar det kommer att medföra.

Turkiet har under de gångna åren genomfört ytterligare omfattande reformer för att uppfylla EU:s krav gällande fortsatta förhandlingar om medlemskap. Dessa reformer inkluderade bl a stabilisering av inflationen och en omstrukturering av bankväsendet. Resultaten överskred mångas förväntningar och har bidragit till det ekonomiska uppsvinget de senaste åren, inflationen stabiliserades och har successivt sjunkit till den rekordlåga nivån 6,85% (2010), den lägsta nivån på fyra decennier, och Turkiets ekonomi växte med 8,9% under 2011.

Turkiet uppvisade under 2010 en av de starkaste tillväxtsiffrorna i EU, G20, OECD och regionen. Storleken på den turkiska ekonomin översteg då den nivå man låg på innan finanskrisen. Den fortsatt goda ekonomiska tillväxten baseras främst på en stark inhemsk efterfrågan.

Utöver de ovan nämnda framgångarna finns det ett antal faktorer som talar för en fortsatt positiv ekonomisk utveckling i Turkiet. Det höga befolkningsantalet, den unga medelåldern, ökningen av befolkningens konsumtionsvanor samt det faktum att turkiska konsumenter visar en törst för modern och ny teknologi är indikationer på att den turkiska marknaden har stor potential att växa ytterligare, vilket innebär affärsmöjligheter för så väl svenska som andra utländska företag.

Inflation
Som redan nämnts stabiliserades inflationen under 2005 och sjönk successivt till att i dag ligga på 6,85 % (2010), vilket kan jämföras med tidigare nivåer på så mycket som 150 % under nittiotalet och 50-100 % under 2000-talets början. Den nuvarande regeringens fokus på att föra en finanspolitik som ska hålla inflationen under kontroll har lett till ett ökat förtroende hos investerare, vilket i sin tur bidragit till den turkiska ekonomins positiva utveckling. De senaste inflationstrenderna pekar på en fortsatt låg inflation, enligt turkiska mått mätt.

Utrikeshandel
Turkiets utrikeshandel är omfattande och den starkast växande sektorn av ekonomin. Varuhandeln mellan Turkiet och Sverige visar på ca 40 % ökning under 2010 jämfört med 2007. 2010 var Turkiet Sveriges 17:e största exportland. Sveriges exportökning kan hänvisas till nästan alla varugrupper. Detta kan ses som ett tecken på att det inte bara är de stora företagen som kan göra bra affärer i Turkiet utan även de små och medelstora.

Trots att textilprodukter, glas och keramik, läderprodukter, grönsaker och tobak fortfarande är de dominerande exportvarorna har under senare år även TV-apparater, hushållsutrustning, fordon och fordonsreservdelar blivit alltmer betydande exportprodukter. Maskinanläggningar, fordon och autoreservdelar är viktiga importvaror.

Utländska investeringar i Turkiet ökar i produktionen av bilar och reservdelar till automobilindustrin samt inom livsmedels-, textil-, kemisk-, elektronik-, cement-, metall-, glas- och plastindustrierna. Investeringar i tjänstesektorn ökar inom transport-, hotell-, byggnads- och kommunikationssektorerna.

Bro mellan Europa och Asien
Turkiet med sina 73 miljoner invånare och investeringar i nya industrier utgör en intressant marknad för de flesta svenska företag. Genom Turkiet kan svenska företag också nå marknaderna i Centralasien, framför allt Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Tadzjikistan och Kirgizistan. Turkiet har dels kulturella, dels språkliga band med dessa länder.

Turkiska företag har länge varit aktiva och lyckats etablera sig väl i dessa länder och svenska företag kan med fördel ta del av de turkiska företagens erfarenheter av att arbeta med dessa marknader.

Rent generellt finns det goda marknadsförutsättningar för alla svenska företag att göra bra affärer i Turkiet. Svenska produkter har gott rykte för sin kvalitet och tillförlitlighet.